Creating liveable cities
INSPIRATION OCH NYHETER
Tack för att du anmält dig.
Om ett fel har inträffat, försök igen. Om det finns något vi kan göra, skriv till info@milford.dk. Tack.

Urbana Träd har rätt att trivas

Gröna Städer

De flesta önskar mer grönska i städerna, både för att behaga medborgarna, men också för att träden kan spela en viktig roll vid klimatanpassning. Det är dock ingen hemlighet att många urbana träd snabbt kan få det svårt i de trånga och livliga stadsmiljöerna. Det kan bero på många saker. Träden kan sakna utrymme för att växa, jorden kan vara kompakt eller så finns det för lite av den. Dessa är bara några få av de utmaningar som stadsträden står inför. Det är därför viktigt att utforma stadens växtbäddar så att träden kan trivas i många år framöver.

Designa din växtbädd I Danmark etableras ofta växtbäddar, vars storlek gör att trädet aldrig kan utveckla sin potential. Om vi önskar ha stora och frodiga träd som kan förse oss med nyttovärden och bidra till mikroklimatet, måste vi erbjuda träden mycket bättre tillväxtförhållanden. Växtbäddarna måste vara större och växtsubstratet måste vara lämpligt och okomprimerat så att det kan förse träet med vatten och näringsämnen. Andra länder ligger långt före oss när det kommer till att prioritera rotvolymen. Många växtbäddar rymmer en total volym på kanske 5-7 m³. Om de är etablerade med skelettjord, som normalt innehåller 25-30% jord, är den tillgängliga rotvolymen högst 2 m3. Om träden etableras i växtceller kan mer än 90% av volymen fyllas med jord för rötterna. Därmed uppnås redan tre gånger mer tillgänglig rotvolym på samma ytareal. När vi pratar om framtidssäkrade växtbäddar bör vi inspireras av till exempel tyska GALK, gruppen med framträdande stadsträdsfolk och ett stort antal av USA: s storstäder. Här strävar man efter växtbäddar med rotvolymer på 15-25 m³ per stadsträd. Växtbäddens tillgängliga rotvolym bör stiga mot 20-25 m³ och som minst 10 m³. Annars bör man överväga sitt trädplanteringsprojekt eller minska antalet träd och optimera kvaliteten på de återstående växtbäddarna. Annars får man använda små träd som bättre kan nå sina klimaxer innan växtbäddens volym begränsar tillväxten. Kostnaden för en mer optimal växtbädd är inte en väsentlig extra kostnad i den övergripande bilden, eftersom den primära utgiften redan finns i själva etableringen, grävning, anläggning av strukturell växtbädd samt växtsubstrat. De totala kostnaderna för inköp av träd, etablering, drift och underhåll är desamma oavsett om optimala växtvillkor skapas eller ej. Studien av lindträd på Kongens Nytorv i Köpenhamn, utförd i samband med tunnelbanestationens expansion, talar tydligt för ökat fokus på växtbäddens djup. Det gäller både totala djupet och det effektiva djupet med strukturell växtbädd. Om tillväxtförhållandena är tillräckligt gynnsamma kan det effektiva djupet av växtbädden definitivt vara både 75 och 100 cm om inte mer.

Det salta vintervattnet

En av de stora utmaningarna för LOD-lösningar under danska förhållanden är vägvattnet med stora mängder salt. Det är naturligtvis bäst att hålla det salta ytvatten borta från rotzonen, antingen genom att leda det till ledningsnätet eller genom att använda miljövänliga tömedel.

Med Klimatanpassning med träd kan salthaltigt vatten hanteras, speciellt om du arbetar med olika växtsubstrat, t.ex. med nedsatt jordinnehåll. Förutsättningen är att myndigheterna kan tillåta saltvatten i växtbädden där det sker en viss infiltration. Milfords slusslösning KerbCell kan användas för att skärma av ytvatten under de mest utsatta vintermånaderna och leda saltvatten vidare till ledningsnätet. Alternativt kan botten av växtbädden förseglas så att dränering uteslutande leds till ledningsnätet. Möjligheterna kan utmana kommunernas lust och mod att prova nya lösningar. Erfarenheter från Stockholm tyder på att där rätt växtsubstrat används ses ingen märkbar saltskada. Det finns också danska exempel där träd trivs trots att de är i gräsrabatter som tar emot allt ytvatten året runt. Skillnaden är att dessa träd inte utsätts för samma vattenbrist och de små växtbäddarna som de flesta urbana träd.

Rening undersöks

Reningseffekten av ytvatten med växtceller/strukturella växtbäddar är dokumenterat. Det finns några preliminära vetenskapliga resultat för reningseffekter i en matris uppbyggd av växtceller. Under provtagningen har en tydlig reduktion av både kväve och fosfor observerats. Reduktion av TSS, zink och koppar har också observerats. Med Klimatanpassning med träd förväntar vi oss en retentionseffekt och

rening i växtsubstratet, vilket ses i biofiltreringsanläggningar och regnbäddar. Omfånget studeras i ett pilot- och innovationsprojekt i Köpenhamn. Vi förväntar oss att få de preliminära resultaten senare i år.

Drift och billigare underhåll

Klassiska LOD-anläggningar som fördröjningsmagasin, tråg, rännor och regnbäddar kan enkelt upplevas som hinder. De kan också ha problem med erosion, igenslammning och misstrivsel bland vegetationen. Vissa lösningar, särskilt inlopp, liknar tekniska installationer som inte nödvändigtvis pryder vägen. Dessa är nackdelar som man inte upplever med en lösning som Klimatanpassning med träd. Det innebär också att driftskostnaderna kan reduceras vilket kan vara en hjälp i landets kommuner där driftsbudgetten konstant skärs av.