Creating liveable cities
INSPIRATION OCH NYHETER
Tack för att du anmält dig.
Om ett fel har inträffat, försök igen. Om det finns något vi kan göra, skriv till info@milford.dk. Tack.

Omgiven av Natur i Staden

Gröna och levande städer för människor

Vi gräver, projekterar och bygger ständigt mer och högre i städerna. Fokus ligger ofta på att skapa plats till fler människor och bilar men som tur är har det skett en ändring i den generella uppattningen av vad städer skall kunna.

Levande städer

Jan Gehl nämner i sin bok Byer for mennesker (2010) hur de moderna stadsplaneringsidéerna på 1960-talet föreskrev fristående enkla byggnader och infrastruktur som tillgodosåg den växande infrastrukturen och den medvetna uppdelningen mellan stadens funktioner.

Den utveckligen betydde desvärre att människan i staden blev nedprioriterad. Den mänskliga dimensionen inte var närvarande och stadens gator och platser blev tomma för människor och liv.

Vi lever i en värld där de flesta invånare bor i städer och utvecklingen fortsätter i den riktningen. Lyckligtvis ser allt fler ögon på vikten av att möta människor och deras behov i målet och lusten att uppnå levande städer, med glada, friska och säkra invånare. Den holistiska stadsplaneringen med människor i mitten är a och o i den pågående urbaniseringen. För att uppnå en levande stad behövs människor.

Men det finns inte nödvändigtvis direkt tt sammanhang mellan befolkningstäthet och liv eftersom människor i lägenheter och hus inte an liknas med människor på torg och platser. För att skapa liv och få människor att träffas tomhus måste förutsättningar skapas i form av enomtänkta stadsutrymmen och goda möjligheter för transport till och från, antingen till fots eller på cykel.

Trygga städer

Trygghet är en av de faktorer som spelar en viktig roll när det gäller uppmaningen att använda staden. Gågator och andra platser, där motordrivna fordon inte kan komma till, skapar naturligt en lugnare och fridfull miljö - precis som att liv på gatorna skapar liv.

Den kanadensiska författaren och stadskritikern Jane Jacobs förklarar i sin bok The Death and Life of Great American Cities (1961) vikten av säkerhet på gatorna.

Säkerheten uttrycks i gator där en närvaro från lägenheter eller hus kan kännas, till exempel av ljus eller människor från fönster en mörk kväll eller från boendeomsorgen av det gemensamma rummet. Känslan av samhörighet och gemenskap skapar trygghet. Faktiska banala funktioner som tillräckligt ljus, översiktlighet, struktur samt skyltning har också en betydande inverkan på hur trygga vi känner oss.

Hållbara städer

Förändringarna i klimatet och den förnyade kunskapen om  människans belastning på jorden och dess resurser har ökat intresset för kreativa och hållbara lösningar.

Vi lär oss varje dag hur vi på världs-, lands, stadsnivå och ända ner i vårt hem kan göra små eller större förändringar som kan bidra positivt till den så kallade klimatkampen.

Vi sorterar avfall för att göra det möjligt att återvinna material för produktion av nya produkter och andra material för biogas. Vi byter plastpåsen mot tyg och cyklar när vi har möjlighet. Urban hållbarhet är i en något större skala och inkluderar möjlig minskning av energiförbrukning och utsläpp av föroreningar och CO2.

Ett sätt att minska utsläppen av föroreningar är att prioritera goda villkor för fotgängare och cyklister, vilket gör det mer attraktivt att cykla eller gå och lämna bilen hemma - ett projekt som Köpenhamn är särskilt känt och hedrat för.

Köpenhamn har ett mål att 1/3 av alla turer i kommunen ska ske på cykel, 1/3 med kollektivtrafik och maximalt  1/3 medbil. De kommer att arbeta mot det genom att bla. utöka det så kallade PLUS-nätverket - ett nätverk av högprioriterade cykelörbindelser som drivs och underhålls extra intensivt.

Friska städer

Hur kan städerna bidra till älsa och vara med och förhindra att vi slutar som robotar framför vår datorskärm? Antalet svårt överviktiga är större än aldrig förr.

WHO säger att  över 40 miljoner europeiska medborgare lider av fetma, och det finns ingen indikation på att  kurvan vänder. WHO uppskattar att 60-70% av Europas befolkning kommer att vara överviktga före 2030. Detta kommer att innebära betydligt kortare livslängd och dramatiskt ökade vårdkostnader.

Vi kan uppmuntra till fysisk aktivitet genom att skapa gångsystem för motion, eller tänka in träningsredskap eller annan träningsutrustning i stadens parker och grönområden.

De gröna levande städerna

För att uppnå levande städer, med glada, säkra och friska invånare, är det nödvändigt att tänka i helhet snarare än i enskilda projekt. För att uppmuntra till gemenskap och aktiviteter över ålders- och samhällsklasser är estetik, funktionalitet och rätt proportioner viktiga parametrar i utvecklingen av stadens rum.

Stadens gröna områden skapar konversationslandskap med ljudnivåer som tillåter vanligt tal, men även livlig lek med vänner från trappuppgången eller romantiska stunder med partnern.

Bankplassen i Oslo, där de nya träden planteras i StrataCells

För att lyckas och säkerställa den goda staden är träd, växter och blommor nödvändiga element. De kan bidra till såväl det levande genom att själva vara levande organismer som växer och utvecklas i takt med att tiden går samt varierar uttrycket över årstiderna.

De bidrar också till skapandet av den trygga staden eftersom väletablerade grönområden och stadsum leder till fler människor, och ju fler människor som vistas i parkerna, desto säkrare känner sig varje enskild person.

Även inom ramen för hållbarhet spelar träd och stadens grönska en viktig roll eftersom träden absorberar CO2 från atmosfären och lagrar den i stam, löv och rötter tills det en dag dör och förbränns.

Samtidigt kan träd med fördel användas som ett element för säkerhet vid skyfall eftersom varje träd kan absorbera en viss mängd vatten. Kombineras träd eller växter med så kallade LOD-lösningar (lokat omhändertagande av dagvatten) finns oöverträffliga möjligheter för klimatsäkerhet samt grönskande städer.

De gröna områdena i staden har också inverkan på människors hälsa - både psykiskt och fysiskt. Psykiskt, genom att människor slappnar av när de är omgivna av något grönt (se Kaplan och Kaplans teori om Attentive Restoration Theory and Human Attention Systems) och fysiskt i samband med möjligheten att agera aktivt. Den svenska professorn Patrick Grahn har undersökt hur barn i skogsförskolor till skillnad från barn i ”vanliga” förskolor visar sig vara 1/3 mindre sjuka, har bättre koncentrationsförmåga och motorik. Han menar att det är sammankopplat med möjligheten att röra sig i större utrymmen med frisk luft, mer ljus, mindre ljud och färre konflikter.